Pomperipossa

Idag fick min blogg påhälsning av Hedvig häxmor, det var roligt! Min farmor hette Hedvig, när jag var liten tyckte jag att det var ett fult namn men nu tycker jag det är mer coolt, jag vet inte vad det är som gör att man tycker namn kan förändras, för då när jag var mellan 10 o 20 år, så tyckte jag också att mitt namn, vi kallar mig Anna, var fult. Nu tycker jag inte det längre, men det är absolut inte coolt.

När jag skulle döpas så ville mamma att jag skulle heta Charlotta, men pappa sa absolut NEJ, tänk om hon blir kort o tjock och ska kallas för Lotta, han tyckte inte att det passade ihop! Nu blev jag ju inte kort....  Istället så blev jag döpt efter mormors mor!  Denna diskusion hade mina föräldrar precis innan dopet skulle äga rum! de hade ju "bara" haft en månad på sig att bestämma sig!
När jag flyttade till staden där jag bor var jag 15 år, då skulle jag börja i 9:an, kände inga här så jag hade planerat att byta namn till mitt andra-namn för det var finare, långt o fint tyckte jag - Karolina
När jag sen gick in i klassrummet så sa min lärare till klassen att de hade fått en ny klasskamrat, jag skulle presentera mig, jag ställde mig upp och sa!
-Hej mitt namn är AAA....  Hjälp! vad ska jag göra?? ska dom tro att jag inte vet vad jag heter?? så då var det bara att bita i det sura äpplet o tala om vad jag hette
**faan, det gick fel direkt**
 efter 15 år med samma namn, lite nervös, stå upp inför 25 nya ansikten, så kom jag av mig! jag fick heta Anna för resten av livet!

Mamma-> även om du inte heter Hedvig häxmor så är det grymt kul att se att du läser och kommenterar min blogg.

over and out!